Äntligen...

Ikväll ska vi hämta hem Fia, hon har vart borta nästan fyra veckor nu, gu va jag har längtat efter henne.
Jag skulle kunna vart hos henne varje dag men jag måste hejda mej så inte hingshållarna tycker jag är jobbig, det rycktat vill jag ju inte ha... (skratt). Tur att jag känner dom lite sen tidigare, vi har barn i samma klass.
Jag kan inte ta mej för någonting idag känner jag, bara väntar på att vi ska hämta Fia.

Nu är Fia hemma igen.
Allt gick så bra, hon var uppe med alla hovarna på lemmen men så backade hon av, efter det var det lögn i helvete att få upp henne så långt igen. När jag hållt på i kanske trettio minuter så ringde jag hingshållarna och sa att jag får inte in Fia i transporten så jag tänkte lämna henne i hagen, hingsthållarna hade vart på möte så de svängde in på gården när jag pratade med dom i telefonen. Jag säger bara det att det var tur att hingsthållarna kom hem när vi var där och skulle lasta henne..... Dom satte på Fia halsrem och drog grimskaftet från halsremmen genom grimman, när hon sen gick upp med två hovar så surrade han grimskaftet runt bommen och höll emot, när Fia kände att det inte gick att backa ur transporten så gick hon in och ställde sig, förbaskade häst!!!!!! Jag undrade om det inte fanns en annan häst hos dom som är lätt lastad så kunde jag lämna Fia i utbyte.... just då kände jag verkligen så, men inte nu när hon är hemma igen. Hon är ju världens underbaraste bara hon inte surar.